Veckobrev Veckorna 49-50 2012

Veckobrev veckorna 49-50 Linnéa Larsson 2012

Vecka 49 seminarium/workshop 3: Barns skapande. Arbete utifrån tema ljud.

Under det här seminariet fick vi lyssna på Sol Morén som är föreläsare och bildkonstnär. Hon berättade om ett projekt som hon tillsammans med Anders Lind startade och det handlade om ljudbilder. Tanken med projektet var att de skulle finna kreativa former att arbeta med ljud och musik med barn. Morén visade tydliga prototypbilder liknande trafikbilder för barnen som i sin tur fick tolka och ljudsätta bilderna med sina egna röster. Barnens röster spelades in och redigerades för att passa till den aktuella bilden som de tolkat. När de var färdiga med materialet visade de återigen bilderna för barnen och då var även barnens röster med som ett komplement till bilderna. Morén tog även upp om ljudmemory som handlar om att kunna koppla ihop en bild med ett ljud. Eftersom det här tillfället skulle vara en workshop fick vi inom våra basgrupper komma på en uppgift kring ljud och bild som skulle kunna tillämpas i en barngrupp. Tanken var att alla basgrupper skulle få prova på varandras uppgift. I min basgrupp skrev vi ner en saga utifrån egna bilder där vi även skulle lägga till ett ljud till bilderna. Vi ritade två bilder var och utifrån bilderna skrev vi ner en saga med ett passande ljud. Var och en drog en bild som fick leda sagans innehåll framåt. Utifrån våra bilder fick en annan grupp prova på att göra en saga utifrån dem och göra ett passande ljud till bilderna. Det var spännande att ta del av varandras olika uppgifter kring ljud och bild och framförallt att lyssna till de andras tankar. Några av de tankar som jag tog till mig från de andra var att man kan utforska vilka ljud som är förknippade med olika material. Det går att göra ljud av olika material som till exempel papper, metall eller garn. Sedan kan man spela in det ljudet och då blir det som en rörelse av ljud. Det går även att lyfta fram mångfalden av ljud till exempel vad väcker ljuden för känslor? Man kan skilja mellan mjuka och hårda ljud och så vidare. Det går även att använda sig av mobilen för att spela in olika ljud där man kan analysera ljudens olika egenskaper.

Veckobrev vecka 50. Eget arbete 3: Hur lägger man upp ett projektarbete i ateliern? Hur synliggör man och följer processerna med hjälp av pedagogisk dokumentation?

Hur lägger man upp ett projektarbete i ateliern?

Utifrån seminarierna och litteraturen som jag tagit del av ligger grunden i ett projektarbete att lyssna in barnens tankar och intressen kring omvärlden. Det är barnens tankar som ska ligga till grund för projektet. Pedagogernas ansvar är att se ett övergripande tema kring det som intresserar barnen. Åberg och Lenz Taguchi förklarar i boken ”Lyssnandets pedagogik” hur de gått tillväga kring olika projekt och hur kråkan fick vara ett tema under en lång period. Barnen hade intresserat sig för kråkor i olika sammanhang och det medförde att pedagogerna startade upp ett kråkprojekt. Det som var viktigt var att utgå från vad barnen redan hade en kunskap om kring kråkor och att sedan kunna ställa öppna frågor till barnen kring vad de ville veta mera om kråkor. Tanken är att skapa ”meningsfulla sammanhang” för barnens lärande och utforskande kring temat. Om barnen vill ta reda på vad kråkan äter kan de på sitt egna sätt få utforska det. Det är också meningen att barnen på olika sätt och med hjälp av olika material kan få undersöka kråkans egenskaper. De kan till exempel spela in hur kråkan låter, de kan få rita eller måla hur den ser ut och så vidare. I ett projekt är det även viktigt att utgå från gruppens tankar för att kunna urskilja den enskilda individens tankar och resonemang.

Hur synliggör man och följer processerna med hjälp av pedagogisk dokumentation?

Om vi nu leker med tanken att barnen är intresserade av kråkor gäller det att synliggöra lärandet för både barnen, pedagogerna och föräldrarna. Det räcker inte att bara ta kort eller filma projektet för att samla på sig en hög med dokumentation. Det gäller att analysera och diskutera kring det som man på olika sätt dokumenterat. Om till exempel pedagogerna har filmat en sekvens där barnen diskuterar kråkans utseende är det viktigt att pedagogerna tillsammans diskuterar vad de sett och hört barnen resonera kring. Det är även viktigt att de visar barnen filmsekvensen för att barnen ska bli medvetna om hur de lär. Det är också viktigt att dokumentera barnens reaktioner över till exempel filmsekvensen. När pedagogerna på olika sätt dokumenterat barnens lärprocesser är det viktigt att diskutera hur de vill gå vidare kring projektet. Det är av betydelse att pedagogerna kontinuerligt ställer öppna frågor till barnen för att veta hur projektet ska utvecklas. En modell som jag tagit till mig kring projektarbete och dokumentation är att använda sig av cirkelmodellen som grund. Cirkelmodellen kan pedagoger använda i olika sammanhang men i ett projekt kan man tänka att man först erbjuder barnen att ta del av projektet på ett praktiskt plan sedan dokumenterar pedagogerna vad barnen gör. Efter det momentet reflekterar pedagogerna och barnen över vad de gör för att sedan veta hur de ska gå vidare kring projektets innehåll.