Veckobrev veckorna 47-48

Veckobrev veckorna 47-48 Grupparbete i baslag där vi utgick från Stina Braxells Seminarium: Barns skapande och visuella språk.

Under ett besök på Johannas arbetsplats diskuterade vi i baslaget frågor kring projektarbete och ateliern som pedagogisk miljö. Frågorna var följande: vilka material och hur kan miljöns utformning bidra till att barns estetiska läroprocesser främjas? Vilket förhållningssätt krävs av atelieristan/pedagogen för att barns processer blir levande? Hur kan man använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att arbeta med ett bildpedagogiskt projekt? När vi diskuterade de här frågorna inspirerades vi av vad Stina Braxell tog upp på seminariet i vecka 47 kring barns skapande och visuella språk. Braxell tog bland annat upp att det är pedagogernas förhållningssätt som påverkar hur barnen uttrycker sig på olika sätt. Det handlar även om hur vi bemöter barns bilder och vilka frågor vi pedagoger ställer till barnen när de till exempel målat en bild.  Det är inte meningen att vi ska rita åt barnen utan att inspirera dem till att prova på olika material och metoder. Grunden ligger i att det ska vara en bra miljö för barnen att vistas i. Det är viktigt att det finns en pedagog som är nyfiken på barnens intressen eftersom det ofta är de egna idéerna som är motorn i skapandet och inte det som jag säger att du ska göra som Stina tog upp på seminariet

Fråga 1: vilka material och hur kan miljöns utformning bidra till att barns estetiska läroprocesser främjas? Här diskuterade vi i baslaget att det är viktigt att ha materialet tillgängligt för barnen. När materialet finns tillgängligt är det också viktigt att lära barnen om rättigheter och skyldigheter eftersom det inte är okey att slösa på färgen utan att ta lagom mängd. Det handlar också om att lära barnen att vara försiktig med varandras alster, för det är inte acceptabelt att förstöra en annans teckning, målning eller skulptur. Något som också är av vikt är att materialet ska vara attraktivt för ögat och att det finns en tydlighet kring hur materialen är placerade. Det är inte spännande eller lustfyllt att måla med färger som ser smutsiga ut och inte heller när det är oreda på materialet. Ett smart sätt kan vara att lägga i färger i olika barnmatsburkar eller kryddburkar för att det inte ska gå åt för mycket färg. Man kan även blanda flaskfärg med vatten för att den ska hålla längre.

Fråga 2: Vilket förhållningssätt krävs av atelieristan/ pedagogen för att barns processer blir levande? Vi diskuterade att det är viktigt att erbjuda barnen olika utmaningar och inspirera dem när det gäller olika typer av metoder eller material. Det är viktigt att barnen får se, uppleva och återskapa något som intresserar dem till exempel en bild, en skulptur eller hur en byggnad kan se ut. I baslaget tog vi upp att det i många branscher är bra att härmas medans det inom konsten kan anses som fult att härmas. Men det är just så som människan fungerar vi har alla ett behov av att härma och få inspiration utifrån andras bildvärldar. Det kan vara inspirerande för barnen att arbeta utifrån en konstnär då barnen kan få se olika bilder på hur konstnären till exempel målar. De kan sedan få härma konstnärens stil men få in deras egna uttryck och personlighet i bilden eller skulpturen.  

Fråga 3: Hur kan man använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att arbeta med ett bildpedagogiskt projekt? Här diskuterade vi att det är viktigt att utgå från gruppen när man ska använda sig av pedagogisk dokumentation. I gruppen utvecklas och lär sig barnen mera och i gruppen är individen viktig i sig. Om barnen till exempel får arbeta utifrån grodan böckerna där det kan komma upp frågor om vad man är bra på är det viktigt att barnen får arbeta i grupp. I gruppen kan man då se vad barnen tycker att de är bra på och man synliggör olikheterna i gruppen. Man ser då både likheterna och olikheterna i gruppen. Det kan även handla om att använda sig av ett material som alla barnen får prova på. När barnen använder sig av materialet kan man observera både hur lika eller hur olika de använder materialet och vilka strategier de väljer när de har materialet i sin hand. Under tidens gång är det viktigt att kontinuerligt stanna upp och ställa frågor till barnen kring det som de arbetar med. Då är det viktigt att kontinuerligt dokumentera det som barnen arbetar med på olika sätt till exempel genom film eller foto på barnens arbetsprocess. Det är viktigt att barnen hela tiden får vara delaktiga kring dokumentationen och både få se det som pedagogerna dokumenterat och prata kring det. Men det är också viktigt att barnen får dokumentera själva och det kan handla om att de själva får ta bilder på sin bildprocess och då ser man ännu mera barnens perspektiv på deras egen utvecklingsprocess.  

Under vår baslags träff fick vi även lära oss hur man kan rita med tusch på spegel. Tanken är att man sedan använder ett blött papper för att trycka mot spegeln, då blir det som man ritat med tuschen på spegeln ett avtryck på pappret. Det blev som ett tryck fast man bara kan göra det en gång. Det har jag nu provat på med mina barn på förskolan vilket jag kommer att förklara om till den skapande bilduppgiften nummer två.